Hoppa till innehållet
even.best
🔬 Forskare

Alla Nobelpristagare i fysik 2020–2025

Topp 3 enligt 76 röster från personer: Roger Penrose (2020) · Andrea Ghez (2020) · Klaus Hasselmann (2021). (Uppdaterad 1 feb. 2026.)

Från svarta hål och klimatmodeller till kvantsammanflätning, attosekundpulser, neurala nätverk och kvanteffekter i elektriska kretsar: de 17 forskare som fått Nobelpriset i fysik under 2020-talet, med Kungliga Vetenskapsakademiens motivering. Bland dem finns Anne L'Huillier vid Lunds universitet, pristagare 2023.

Emil Larsson · · 17 objekt · 76 röster · 0 kommentarer

Topp 17

  1. 1

    Roger Penrose (2020)

    Storbritannien. Nobelpriset i fysik 2020 för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin (Penrose) och för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum (Genzel och Ghez).

    ▲ 9 ▼ 0

    9
  2. 2

    Andrea Ghez (2020)

    USA. Nobelpriset i fysik 2020 för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin (Penrose) och för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum (Genzel och Ghez). Fjärde kvinnan att få fysikpriset.

    ▲ 6 ▼ 0

    6
  3. 3

    Klaus Hasselmann (2021)

    Tyskland. Nobelpriset i fysik 2021 för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system, bland annat jordens klimat (Manabe och Hasselmann) och samspelet mellan oordning och fluktuationer (Parisi).

    ▲ 6 ▼ 0

    6
  4. 4

    Alain Aspect (2022)

    Frankrike. Nobelpriset i fysik 2022 för experiment med sammanflätade fotoner som visat att Bells olikheter bryts och som banat väg för kvantinformationsvetenskap.

    ▲ 6 ▼ 0

    6
  5. 5

    Reinhard Genzel (2020)

    Tyskland. Nobelpriset i fysik 2020 för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin (Penrose) och för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum (Genzel och Ghez).

    ▲ 6 ▼ 1

    5
  6. 6

    Giorgio Parisi (2021)

    Italien. Nobelpriset i fysik 2021 för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system, bland annat jordens klimat (Manabe och Hasselmann) och samspelet mellan oordning och fluktuationer (Parisi).

    ▲ 6 ▼ 1

    5
  7. 7

    Anton Zeilinger (2022)

    Österrike. Nobelpriset i fysik 2022 för experiment med sammanflätade fotoner som visat att Bells olikheter bryts och som banat väg för kvantinformationsvetenskap.

    ▲ 4 ▼ 0

    4
  8. 8

    John Clauser (2022)

    USA. Nobelpriset i fysik 2022 för experiment med sammanflätade fotoner som visat att Bells olikheter bryts och som banat väg för kvantinformationsvetenskap.

    ▲ 3 ▼ 0

    3
  9. 9

    Ferenc Krausz (2023)

    Ungern/Österrike. Nobelpriset i fysik 2023 för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för att studera elektroners dynamik i materia.

    ▲ 3 ▼ 0

    3
  10. 10

    Anne L'Huillier (2023)

    Frankrike/Sverige. Nobelpriset i fysik 2023 för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för att studera elektroners dynamik i materia. Professor vid Lunds universitet; femte kvinnan att få fysikpriset.

    ▲ 3 ▼ 0

    3
  11. 11

    Geoffrey Hinton (2024)

    Kanada/Storbritannien. Nobelpriset i fysik 2024 för grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neurala nätverk. Kallas ofta AI:s gudfar.

    ▲ 3 ▼ 1

    2
  12. 12

    Syukuro Manabe (2021)

    Japan/USA. Nobelpriset i fysik 2021 för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system, bland annat jordens klimat (Manabe och Hasselmann) och samspelet mellan oordning och fluktuationer (Parisi).

    ▲ 2 ▼ 1

    1
  13. 13

    Pierre Agostini (2023)

    Frankrike/USA. Nobelpriset i fysik 2023 för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för att studera elektroners dynamik i materia.

    ▲ 2 ▼ 1

    1
  14. 14

    John M. Martinis (2025)

    USA. Nobelpriset i fysik 2025 för upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets.

    ▲ 1 ▼ 1

    0
  15. 15

    John Clarke (2025)

    Storbritannien/USA. Nobelpriset i fysik 2025 för upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets.

    ▲ 1 ▼ 2

    −1
  16. 16

    Michel H. Devoret (2025)

    Frankrike/USA. Nobelpriset i fysik 2025 för upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets.

    ▲ 1 ▼ 2

    −1
  17. 17

    John Hopfield (2024)

    USA. Nobelpriset i fysik 2024 för grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neurala nätverk.

    ▲ 1 ▼ 3

    −2

Hur är denna ranking ordnad? Genom folks röster: varje ▲ lägger till en poäng och varje ▼ tar bort en. Vem som helst kan rösta och lägga till det som saknas.

Saknas något?

Logga in för att lägga till ett objekt

Kommentarer (0)

Logga in för att kommentera

Inga kommentarer än. Bli först!

Fler sådana här rankningar